mitt brudas å björnas minne...

...som jag aldrig hann berätta, får jag berätta här. Det skulle vara ett första minne av brudparet.
Vi var 18 st och jag var med bara halva dagen.

Här är vi vid vår frukost på kronborg slott, regnet lyckades komma när vi suttit ner i fem minuter cirka. Men det var en jättesmarrig frukost!

Här vigs hon för dagen med björnen "Björnas" förresten.

Mitt första minne av deras relation (får jag nog säga då, för första minnet av dem tillsammans var vid en bankomat i Helsingborg)var under tiden vi utbildade oss till hudterapeuter. Vi satt runt ett bord i matsalen, och pratade om kärlek antagligen. Och jag kommer ihåg brudens min när hon berättade om sin pojkvän.

Hon sa ungefär såhär: ibland när jag tittar på honom ( och så skruvade hon till sig i en riktig mysar-min och log) så känner jag bara: jag är så glad att han är min! Och jag blev så tagen av det där minns jag. Min nästa tanke var att hon var nykär och allt var rosenskimrande fortfarande, men då sa hon att de varit tillsammans i 6 år (tror jag det var) och då blev jag rejält paff.

Det är nog ingen annan jag känner som har ett sånt förhållande, inte som jag sett i alla fall. Och jag har alltid längtat efter ett sånt själv. Ett där man tar och ger lika mycket. Inte ett där den ena känner så, och fortfarande är nykär men där den andra redan gått in i "ha det tråkigt i förhållandet-fasen" bara efter några få år.

Jag visste inte om jag trodde på det helt heller tills vi jobbade tillsammans i Danmark och han kom å mötte henne vid färjan.

Å jag kunde gett min högra arm för att få ha varit i hennes sits. =) Det var inga suckar eller bedrövelse där, för att han hade fått gå dit, utan han ville det. De är så söta!

Då märkte jag att det de hade/och har är något riktigt äkta. Men ändå ovanligt. Det känns skönt att jag har sett det, på nära håll för då vet jag att sann kärlek existerar.

Men då tänker jag att det finns för vissa, men inte för alla. Nåväl, jag vet inte huruvida det är sant eller inte. Men jag är glad för deras skull i alla fall. De kommer bli ett sådant vackert brudpar!!!

Och deras kärlek har satt spår i mig.

Och fött ett hopp om att man kan kanske få det sådär bra själv

någon gång

i framtiden?