Tänk att en god måltid kan få en att känna det som att
ditt inre fått en välbehövlig massage?
alltså.
Att du känner det som att du verkligen fått en massage?
avslappnad, känner välbehag
livet är härligt
jag vet ju att jag kan njuta av mat
Jag har bara inte gjort det på så lång tid
Det känns underbart!!!
Oj, nu suckar säkert ni som lagar god mat varje dag och
pratar med era nära och kära vid middagsbordet
varje dag
har det trevligt
ingen stress
njuter
njuter av att finnas till
lyssna på en berättelse som någon av er delar
med sig av
tittar ut genom fönstret och ser solen stråla
vänder tillbaka till de sista bitarna mat på tallriken
och njuter lite till
Eller?
Gör de flesta så idag?
Sitter med sin familj på detta viset?
eller är det något grekiskt?
Eller något individuellt?
Något som har med kvantitet eller kvalitet att göra?
Tid?
Stress?? Frånvaro av stress?
Jag kommer ihåg det från barndomen
vagt
Men när jag själv har bott sambo.
Eller som de åren jag var gift .
Som jag minns det,
satt vi mest framför en film
och åt
snabbmat
och tittade inte varandra i ögonen
Undrar hur folk gör?
själv har jag mest ätit micromat det senaste halvåret
så för mig
känns det som en skänk från ovan
som en gåva
en vardaglig stor gåva
ditt inre fått en välbehövlig massage?
alltså.
Att du känner det som att du verkligen fått en massage?
avslappnad, känner välbehag
livet är härligt
jag vet ju att jag kan njuta av mat
Jag har bara inte gjort det på så lång tid
Det känns underbart!!!
Oj, nu suckar säkert ni som lagar god mat varje dag och
pratar med era nära och kära vid middagsbordet
varje dag
har det trevligt
ingen stress
njuter
njuter av att finnas till
lyssna på en berättelse som någon av er delar
med sig av
tittar ut genom fönstret och ser solen stråla
vänder tillbaka till de sista bitarna mat på tallriken
och njuter lite till
Eller?
Gör de flesta så idag?
Sitter med sin familj på detta viset?
eller är det något grekiskt?
Eller något individuellt?
Något som har med kvantitet eller kvalitet att göra?
Tid?
Stress?? Frånvaro av stress?
Jag kommer ihåg det från barndomen
vagt
Men när jag själv har bott sambo.
Eller som de åren jag var gift .
Som jag minns det,
satt vi mest framför en film
och åt
snabbmat
och tittade inte varandra i ögonen
Undrar hur folk gör?
själv har jag mest ätit micromat det senaste halvåret
så för mig
känns det som en skänk från ovan
som en gåva
en vardaglig stor gåva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar