Ja, Herreguuuuuud

Ibland är det svårt att veta hur man ska bete sig

Tänk er detta:
Det handlar om en kvinna jag känner...
och jag såg allt lite på avstånd.

Hon börjar dejta en het grek
men det går inte som planerat..

och hon tvingas glömma honom.

Efter ett tag bestämmer hon sig för att nappa på ett fika erbjudande
från en avlägsen vän till greken.....
de fikar och gillar varandra. En fredagkväll befinner hon sig sittande och äter middag med
grek nr 2 (som för övrigt passar henne bättre)
när grek nr 1 ringer på...
Och grek nr 3 som är inneboende hos grek nr 2 och har lagat maten
sitter bara i soffan och gapar när de försöker bestämma om de ska släppa in grek nr 1.

Vilket de gör och en penibel situation smärtsamt gör sig gällande.

För det slutade ju lite abrupt, det där förhållandet och de visste inte om de ville träffas eller vems tur det var att ringa. Men slutat hade kommunikationen dock faktiskt sedan flera månader tillbaka.

Ok, hon pratar lite med grek 1 och sin middagskumpan grek 2, och 1:an slår sig ner i soffan hos grek 3 och de snackar... Efter ett tag snackar alla och lite av spänningen släpper när de börjar prata magproblem,hypokondri och OCD (obsessive compulsive disorder), vem som ska ha espresso och vem som ska ha 7 Up. Och plötsligt är det bara som i vilken lägenhet som helst en fredagkväll i Köpenhamn där man försöker lösa det grekiska-satellit-tv-problemet. Så man kan få frid i själen om man är grek, befinner sig i Köpenhamn och längtar hem.

Som sagt: En helt vanlig och samtidigt ovanlig fredag med mat, vin och trevligt sällskap.


Bilden: www.bronx.co.za/images/A6%20ad1104left.jpg

Skruttet och Knyttet - A never ending story

Det här är en historia av Tove Jansson jag bara ÄLSKAR,






särskilt att lyssna på Peter Lundblad när han sjunger den. Den är så sann och verklig.

Bilderna har jag tagit från:

www.bloggen.fi/skruttet/20080907233021.JPG, www.fyrisbiografen.com, och ifamiljen.blogspot.com



Från wikipedia.org:

Vem ska trösta knyttet? är en klassisk bilderbok från 1960, skriven och illustrerad av Tove Jansson.

Boken handlar om ett knytt, en liten varelse som lever väldigt ensam i sitt stora hus men i rädsla för ensamheten ger sig ut i världen. Under sin resa möter knyttet homsor, hemuler, filifjonkor, hattifnattar och en mumrik, men är för blyg för att göra sig bekant med dem. Den första halvan av knyttets resa slutar vid havets strand där han hittar tillfällig tröst och en flaskpost från det ännu ensammare skruttet vilket gör honom modig och stark nog att ge sig ut på resan över havet, besegra den hemska Mårran och slutligen rädda skruttet.

Vem ska trösta knyttet? finns även utgiven som musiksatt ljudsaga av Peter Lundblad och Torbjörn Ekblad (1978), som tecknad film (1980) och barnteaterpjäs.

Här följer en del av texten från "Vem ska trösta knyttet" av Tove Jansson.


Det var en gång ett litet knytt som bodde
alldeles ensam i ett ensamt hus.
Han var nog långt mer ensam än han trodde
på kvällen när han tände alla ljus
och kröp inunder täcket i sin bädd
och gnällde för sig själv, för han var rädd.
Därute gick hemulerna med stora tunga steg
långt borta hördes mårrans tjut på nattens mörka väg
och dörrar stängdes överallt och alla lampor brann
hos alla stackars skrämda kryp som tröstade varann.
Men vem ska trösta knyttet med att säga ungefär:
på natten blir det hemska mycket värre än det är.

Men nästa morgon innan dagen grydde
och dimman låg kring huset grå och kall
stack knyttet ut en ängslig nos och gnydde
- han hade klarat sig i alla fall -
men ville hellre äta opp sin hatt
än stanna kvar i huset nästa natt.
Och in i dimman flydde han - snart syns han inte mer
och dörrarna står öppna och hans lampor brinner ner.
Och knyttet sörjde efteråt och tänkte, jag var dum
när jag lät regn och mörker flytta in i mina rum.
Men vem ska trösta knyttet med att samma dag han flytt
blev huset fyllt av nya, mycket lyckligare knytt.

Och knyttet gick och gick men inget hände
fast det fanns fullt av folk på alla håll.
Han såg ej till en enda som han kände
för knyttet var ett mycket ensamt troll
och alldeles för blyg att säga hej,
kan jag få tala några ord med dej?
Och fyra filifjonkor körde visslande förbi
och två små gröna ekipage med åtta homsor i
och mymlan band en lingonkrans att lägga om sin hals
men knyttet gick och gömde sig och syntes inte alls.
Men vem ska trösta knyttet med att säga sanningen:
om du bara springer undan så får du ingen vän.


osv...
Skulle vilja kalla den en vuxensaga
faktiskt

Frasi Idiomatiche ;-)

Lite gulliga ord vår vänliga italienska lärare gett oss "on demand"

Tex

Accidenti= fan också! Herregud!

Caspita= å tusan och porca miseria = för tusan! (kommer jag nog att använda mycket nu...)

Detta var roligt: Som engelskans :Break a leg! kan italienarna säga liksom något sådant här: In culo alla balena! typ, något så hemskt som att man önskar en val i någons ända. =) det måste ju vara det värsta!!! och det betyder Lycka till!

Varför har vi ingen motsvarighet till detta i sverige? Vi säger väl inte :Bryt benet! eller gör vi?

hahaha, very nice Italienska lektion denna!

Vad kärlek är?

På riktigt alltså

Hjälp en liten känslomänniska som mig

runtflygandes

Kan det vara så illa att det faktiskt känns riktigt bra när man är med personen i fråga?
Diskuterar samma saker, delar en del åsikter, känner sig stabil när personen är runt en

Kan det vara möjligt att det faktiskt
känns helt helt annorlunda än alla andra "kärleks"historier man har varit med om
och att det faktiskt skrämmer en lite
kan det vara så att man faktiskt får ta en dag i taget
njuta av tiden med den andra personen för att man bara trivs i varandras sällskap
utan att behöva lova varandra någonting
utan svartsjuka
bara medkänsla
och trivsel???

är det så det är?

det läskigaste är när personen formligen "äger" samma egenskaper som en själv
kanske även de du försöker dölja
men personen bara är sig själv och detta skrämmer en

En som är van att måla på ett ansikte och sen ta itu med världen där utanför

skrämmer

en sån som mig

men får mig att andas ut inför den andra personen
får mig att beundra
talet från hjärtat
varandet av sig själv, utan för mycket murar runtomkring
utan för mycket rädsla för sig själv

sårbar men stark

därför ej möjlig att såra

Min enkla blogg ;-)

Haha, ok, min blogg kan tyckas i det enklaste laget

... mycket bilder och lite text =) niiiice.. lättläst med andra ord.

Ibland behövs det dock inte mycket ord. En bild får med mycket som ni vet.

I bland har man till och med för mycket känslor inombords för att ens kunna skriva ner dem.
Så känner jag mig just nu. Som att mitt bröst ska sprängas av alla känslor. Allt som man vågat och inte vågat hoppas på i livet, allt som man trodde skulle bli, men som inte blev. Sorg och lycka.
Det som finns kvar att upptäcka och samtidigt rädslan för vad som ska komma? Och kanske rädslan för det som är stort och vackert som eventuellt väntar i framtiden är den största rädslan i mitt hjärta just nu.

motsättning

mentala krockar

en flirt med mitt inre

ett samtal med mig själv

just nu

Monte Verde / Sao Vicente

Fogo

En blå vägg i stan på ön Fogo. Alla väggar var som konstverk. Den andra bilden här ovan liknar en tavla en vän skulle kunnat gjort. På den här är det dock en verklig springa, att kika in genom.

Jag kikade lite, men för mörkt att se. Det var lite folk där, kunde jag dock höra.