Lite fler bilder från Rom/Colosseum mars 2009

En blandning mellan nytt och gammalt

Flyttning

Just nu befinner jag mig hos min syster.
Har följt mina föräldrar, som flyttat hit.

vi befinner oss i en av de västgötska skogarna kan man säga.
och ska bli fint väder i morgon!

här gör jag saker som att umgås med tre syskonbarn, och då dricker man varm oboy, spelar spel, kommer och kollar när de ska visa något på datorn eller läser godnattsaga eller sjunger singstar.

Men jag orkar inte lika mycket som jag gjort ibland förut.
Det är nämligen så att jag är gravid och har precis börjat småvänja mig vid tanken.
Det var detta jag väntade någon vecka med att berätta...

Men någon pappa blir det inte. Eftersom han bestämt avböjde.
Det var en chock i sig.
Att jag kunde få barn fast jag försökt i många år förut, var chock nr 2.

Så jag fick välja hur jag skulle se det.
Gåva eller inte.
Jag valde gåva.

Så nu börjar jakten på trygghet på allvar.
För vi måste få ett bra liv. Bebben och jag.

mardrömmar

Har drömt två oroväckande mardrömmar i natt... lika otäcka/otrevliga båda två.
Det var längesedan jag drömde mardrömmar.. men det har väl med min nuvarande livssituation att göra. Att jag känner mig rädd och osäker och inte vet hur framtiden kommer att bli.
Dessutom är det hemskt besvärligt när man försöker göra ett val utifrån sig själv och folk bryter sig in och vill säga sina åsikter. Varför vill de det? Inte av välvilja till mig i alla fall, då skulle de först fråga vad jag vill och försöka hjälpa mig att råda mig utifrån det.

Inte bara säga : jag får väl säga min åsikt! och förklara att jag är ett barn som inte vill lyssna, medan personen går igång på att de inte får säga sin åsikt och själv låter som ett mega-stort barn. Eller en annan: bara så du vet... så tycker jag såhär. Ok! herreguud. Vem har bett om en åsikt? Inte jag i alla fall. Och det är människor som inte ens ska lägga sig i.

Som tur är har jag kommit fram till ett beslut av mig själv, med hjälp och stöd och förståelse av vänner och familj bland annat.

Men det beslutet dröjer jag ännu någon vecka med att avslöja!

Frukostmöte Bob Hansson/Landskrona bibliotek

http://www.talarforum.se/talare/presentation/bob.hansson/314/55/bob.hansson.html

Idag var jag och lyssnade på Bob Hansson, och först visste jag inte om jag skulle gå. Men så ångrade jag mig i sista stund och gick. Fick en ok plats vid dörrarna. Och när jag kom dit blev jag så förvånad. För där satt allt folk som ser ut lite å vara som jag. Det vet man förstås inte, men jag kände igen mig. Samma känsla jag fick när jag var på Lars Winnerbäck konsert förra sommaren med Christin. Men jag vet inte var de dära människorna håller hus annars? Hur hittar man dem? Och vill de egentligen vara med mig? Och vill jag vara med dem? De behöver ju inte vara helt insnöade kulturmänniskor, men lite mer än de jag kommer i kontakt med genom mitt jobb... där är det mest skönhet som gäller..
Nåväl, såna frågor tänker jag mig, och skapar en milslång avgrund mellan mig och andra människor redan i tanken.
Jag skulle behöva lite uppfräschning i Social-skills.
Det var skönt att lyssna på Bob i alla fall. Han utger sig inte för att vara större än han är, snarare mindre. Men det är så vi människor gör. Och det tycker jag är lite charmigt faktiskt, och mänskligt.
Och att lyssna på honom får mig att känna mig lite mer som en helt ok människa.

oliver om natten

Såhär såg det ut i min förra lägenhet, om natten eller sen kväll.
Jag blev så sugen på oliver! så jag tänkte att jag bara ska ta fram två tre stycken å äta.
Men det slutade alltid med att jag åt minst tio eller alla som fanns i burken.
mmmmm, oliver.
Dock tycker jag inte lika mycket om det just nu. Jag har fått smak för frukt och grönt...(!)
Främst konsistensen, att det är lätt och saftigt att äta.
Samt sötlakrits. Och jag är en saltlakrits-tjej egentligen..
Men snart ska jag nog berätta varför jag haft det som jag haft det de senaste veckorna och varför jag bara vill äta viss mat.

Men inte nu. Snart.

Landskrona/maj

Två av de tre lamor som skyddar fåren vid citadellet i Landskrona

Utanför stadshuset - Landskrona

Bron över till citadellet

Svanägg LA

Göra upp med sitt liv

Är något man behöver och bör göra ibland
Det är dock ganska svårt att veta ibland vilken riktning livet tar efter en sådan "räkenskapsgöring"
Och efter kriser också
Ok, precis efteråt går det käpprätt åt helvete en tid
för att sen förhoppningsvis vända saker och ting på plats igen
och lämna plats för något nytt
Och det konstiga är att man inte kan se i den nya riktningen
förren man varit i krisen
ibland
Det är helt omöjligt
utan lärdomen som man ådrog sig..
på ett alltför ofta smärtsamt sätt
Och om saker inte går att reda upp får man stå sitt kast
och blicka i en ny riktning
hur svårt det än kan tänkas vara

Dreams

I have some

and have needed to give up some I feel totally without ground under my feet

like it has been swept away

and what do you do when a dream comes true

just when you redirected your way?

chock

(bilden är från när jag var i Rom, på väg från Spanska trappan till Villa Borghese)

ja, jag har fått en slags chock kan man säga

men känner inte att jag kan skriva om den här

det är en slags chock som förändrar hela livet.

så det är väl bara att långsamt återhämta sig.

och fundera ut vad man ska göra

jag känner mig i alla fall väldigt ensam på kuppen

och som att jag sitter fast i en rävsax

och ju mer jag försöker komma loss

desto mer fast sitter jag

dessutom skadad

så känns det