I once said.....

the things in my life is happening in disorder
like you put them in a cement blender and just took things out now and then

Never like it shold be
never American dream

I tried the planned life , and still try
but mr.Handsome-Planned-Life
dont seem to like me

Mrs. Cementblender does

and you can call me unlucky
or lucky

It depends on how you se the glass
half-full
or
half-empty


I soooo wish it was easy
and did not blend so quickly

On Fogo january 2009

I found my name on a wall outside a school. The small text down to the right. They learned about disposal/how to treat things you throw away.

I liked the wall-painting and had the bus-driver to stop so i could take photo of it.

Desperation

Is the name of the photo taken by: Jonah Michael Hodgkins

http://www.usca.edu/brokenink/s01/desperation.html

Life keeps on surprising me

whatever i do that is a try to take control over my life

life decides something totally different

it is the game

it is nothing else left for me

more than to loose this game

and surrender to

destiny

På väg mot Colosseum

Ett fönster!

Och en vägg!

Rome

sjuk dålig bloggare...

ja, jag har varit stygg

inte skrivit ett enda blogginlägg sedan förrförra veckan

jag vet inte hur det gick till

men det har varit en flytt till annan lägenhet emellan,
ett nytt jobb med nya rutiner och bokningsprogram och kurser i nya hudvårdsprodukter...
och en förkylning också kom emellan
och en hund som kom tillbaka till mig.
=)
känns skönt, en liten följeslagare igen!
Mina föräldrar har tagit hand om henne ett tag och nu var det min tur
Hon ska ha en egen dagmatte som vi träffat idag så hon slipper vara ensam
på dagarna när jag jobbar, och mitt samvete är helt lugnt och stillat
när jag vet hon har det bra.

Och nu ska den förkylda följa den fyrbenta ut på hennes kvälls-kisse-runda!

ha de gott för i afton!

Torsdag

-Puh!
Efter jobbet ikväll
sa jag till min nya kollega
Ska vi inte gå å ta ett glas vin nånstans?
Och hon nappade direkt
När vi kom in på den Italienska lilla restaurangen
blev vi så hungriga så det blev en Canelloni, med kyckling, spenat och valnötter
för mig....aaaaaa, jag är så mätt, och ett glas rött vin.
För henne blev det vitt och musslor, det såg också så gott ut!
Men ack, så stor min mage blev...
Och jag blev behagligt trött,... och nu ska jag packa det sista, jobbar
9-18 i morgon också och sen flytta till nya lägenheten.
Och därför måste jag packa det sista.. nu. Och kan väl erkänna att jag inte känner mig så
motiverad just nu. Hm, men ska dricka kaffe och göra ett tappert försök.

På vägen hem tog jag vägen genom kyrkogården.
Och brukar inte titta på gravarna men nu gjorde jag
För det var en som hade en målar-palett överst och då hann jag tänka:
Han var konstnär,
och så gick jag vidare, men sen var jag tvungen å gå tillbaka och kolla lite mer.
Och då låg hans fru där också. Och jag hann tänka: Han var skorpion och hon var Stenbock, när jag såg födelsedatumen.
Och så gjorde jag mig en liten fånig bild av dem två i sitt konstnärshem, och såg att hon dött nästan precis ett år efter honom.
Å, hann jag tänka då.
Hon dog av sorgen efter honom
Hennes hjärta orkade inte mer än ett år, sen brast det...

Ja, så mycket man kan hinna tänka och hitta på

på bara några få sekunder

På bussen

Tjejgänget snett bakom mig på bussen samtalar;

Jag har träffat en kille, en helt vanlig, schysst kille som säger att jag är bra, jag är söt. Och får mig att känna mig det. Han har inga stora problem, och är helt enkel, vanlig, och normal. En bra kille!

Oj , vad roligt för henne tänker jag, och ler faktiskt så det syns där jag sitter och tittar ut genom bussfönstret.
Men..
De fortsätter prata

-Han är ingen alkoholist, och ingen knarkare ... fortsätter hon.
Verkligen en schysst kille!

Good for you! tänker jag där jag sitter... och ler

Och då säger hon
-men det finns inget att lösa
inga problem att lösa
jag blir uttråkad
finns inget problem

Och hennes väninna försöker: Men försök njuta av det nu, tänk va bra du har det!?
-Jo, men jag blir rastlös

Väninnan: Men du ska inte vara psykolog, om du ska vara det till någon så kan du vara det till mig. Istället för att välja en problematisk pojkvän.
Jo, tänker väninnan efter...

Sen hör jag inte mer för jag hoppar av och går sista biten ...

Då går jag precis förbi 3 unga tjejer som slänger en cigg på marken och blir åthutade av, utav en kvinna: Ni kan slänga cigaretten i soptunnan, precis DÄR, och pekar och är arg!
Och tjejerna svarar något uppkäftigt tillbaka

Och jag tänkte bara på hur hon orkade säga till dem

Och kanske mest varför,
Varför kände hon att hon behövde ta det ansvaret att säga till dessa tre tonårstjejer?
När miljoner vuxna gör detta varje dag?

Säger hon till dem också
alla hon ser?
Är hon kanske en typis till-sägerska?



En sån som jag behöver bli lite mer av....

Kanske inte i tid och otid
men lite mer
ibland

Kursdag Nya produkter

Ibland kan jag sitta och försjunka i tankar bara på bussen
och lyssna på folk
titta ut och se
blickar, tomma ögon, glada ögon, trötta kroppar, spralliga kroppar...
och då kan jag komma på mig själv med att tänka:
-Hur viktig är en ansiktscreme egentligen?

hm... men då har jag ryckt allt ur sitt sammanhang
och så kan man inte göra
och så är jag nog trött och tänker för mycket
de dagarna
men man måste sätta det i sitt sammanhang

Och det är mitt jobb
att förklara varför man ska använda en ansiktscreme t ex

Det är därför jag kan tänka tanken
-hur viktigt är det egentligen på en skala från ett till tio med en ansiktscreme?
Om hemlöshet, droger, arbetslöshet och hungersnöd finns med på den skalan?

=)
men viktigt är det
för det är ett beskydd
för huden

Men jag tycker fortfarande
att det är bra
att kunna tänka så
även om det är mitt jobb

För alla människor är ju olika